(musik:John Fogerty, text: Odd Clausen)
“Jag bodde i en träkåk vid Vättern,
sura gamla käringar störde min sömn,
hela livet kändes som en enda plåga,
tills jag flytta alltihopa ut på sjön.
Ingenting kan va bättre,
än att bo i en husbåt på Vättern,
på sommarn sommarn
hela långa sommarn.
Jag bodde 20 år vid Vättern,
aldrig något roligt kunde jag hitta på,
jag såg aldrig Jönköpings ljusa sidor,
tills jag flytta ut på böljan blå.
Ingenting kan va bättre,
än att bo i en husbåt på Vättern,
på sommarn sommarn
hela långa sommarn.
Det finns så många kyrkor vid Vättern,
dom sjunger sina psalmer så man bara vill dö,
så när det blir söndag och klockar börjar klinga,
seglar jag min husbåt bort till Visingsö.
Ingenting kan va bättre,
än att bo i en husbåt på Vättern,
på sommarn sommarn
hela långa sommarn.”
Creedence Clearwater Revivals klassiker ”Proud Mary”, magiskt förvandlad till en husbåt på Vättern, det innanhav vid vars södra spets vågorna slår mot Jönköpings stränder. Hur får man en så lysande idé?
Jo. Det sägs ju att det hypnagoga tillståndet, ögonblicket mellan nattsömnen och morgonens vakenhet, är det mest kreativa vi har. Hur sant det är, beror säkert på hur lång och god sömnen har varit, men historien om ”Husbåt på Vättern” tyder på att teorin kan ha sina poänger.
Idén till texten kom i alla fall just vid uppvaknandet. Var den kom ifrån är svårt att säga, men Odd steg upp ur sängen en lördagsmorgon 1980 och gick raka vägen till skrivmaskinen. En kort stund senare fanns”Husbåt på Vättern”, och nu – 2010 – hänger den fortfarande med. Smålands Folkband har framfört den på samtliga sina spelningar.
(Även om Peter Johnson vid spelningen i juni valde att ändra texten till ”Jag bodde 30 år vid Vättern…”)(Och det är i underkant!)
Och – jo, texten innehåller en och annan klackspark mot tristessen i Jönköping, kyrkornas överhöghet och den störande förekomsten av psalmsång och kyrkklockor på söndagarna.
Så klart – det var den typen av textrader som vann gruppen en tacksam publik.
Egentligen är det dock inte CCR utan Ike & Tina Turner som inspirerat till Smålands Folkbands version, med en långsam vers, sedan tre snabba, ett solo och sedan en sista refräng.
(Knutna Nävar har också gjort en version av Proud Mary, "Lär av historien" med de oslagbara första raderna: "När klasskampen flammade upp, och ropet "vild strejk" spontant bröts fram, började förbundets ledning att vackla, och kackla om reformer likt yra höns..")
onsdag 30 juni 2010
I Vättersnäs
(musik: Tom Petty, text: Odd Clausen)
”I Vättersnäs, växer grönare gräs,
det var svårt, men det blev vårt,
allt du glömt, allt du hoppats och drömt,
ja, du vet, det blir verklighet,
i Vättersnäs.
Ja, jag går här mitt i dammet,
men jag har ett annat perspektiv,
där bland väggarna av sammet,
ska vi få ny mening med vårt liv.
I Vättersnäs, växer grönare gräs,
det var svårt, men det blev vårt,
allt du glömt, allt du hoppats och drömt,
ja, du vet, det blir verklighet,
i Vättersnäs.
Ingen hörde på min klagan,
när jag sa att allting var misär,
men nu blir det rena sagan,
när vi kommer bort från allt det här.
I Vättersnäs, växer grönare gräs,
det var svårt, men det blev vårt,
allt du glömt, allt du hoppats och drömt,
ja, du vet, det blir verklighet,
i Vättersnäs.
Ja, det verkar som ett under,
att jag kunde komma härifrån,
det blir många sköna stunder,
när man slipper från allt smuts och dån.
I Vättersnäs, växer grönare gräs,
det var svårt, men det blev vårt,
allt du glömt, allt du hoppats och drömt,
ja, du vet, det blir verklighet,
i Vättersnäs.
Ännu en sång i ”Ovan där”-genren. Precis som i ”Flytta till Vättersnäs” anspelar texten på en mycket viktig händelse för den lilla tidningen Smålands Folkblad, där gruppen uppstod. Nämligen flytten från de urgamla lokalerna på Klostergatan till en helt ny redaktion och ett nytt tryckeri i Vättersnäs, intill Huskvarnaån.
Förhoppningarna var stora. Den uråldriga tryckpressen Berta, som varit med redan under första världskriget i Tyskland, framställde tidningar där vänstersidorna var mycket svåra att läsa, och blytekniken som härskade både där och i sätteriet var på väg ut. Gammaldags och miljöfarlig, och med den lilla egenheten att den utvecklade typografers och redigerares förmåga att läsa texter upp och ner samt bakfram. SmF var sista dagstidningen i landet som trycktes med bly och självklart kändes framtiden, med datorer och modern offsettryck, enormt ljus.
Så blev det inte riktigt. Det visade sig snabbt att den nya tekniken även var mycket dyrare. Folkbladet, som gått med en miljon i förlust varje år, gick 1981 helt plötsligt sju miljoner back. Tidningen hade inte varit i Vättersnäs ens tolv månader när A-pressens första krispatrull (också kallad ”dödspatrull”) kom på besök.
Och på den vägen fortsatte det. Räddningspaket på räddningspaket, ödesdag efter ödesdag, fyradagarsutgivning, försäljning till en privat ägare och till sist konkurs och nedläggning 1991.
Om detta visste ingen något 18 oktober 1980, då sista blytidningen i fullformat kom ut. Något kuppartat kunde man på dess förstasida läsa formuleringen ”I Vättersnäs växer grönare gräs, som det heter i visan”. Obegripligt för de flesta, utom Smålands Folkbands på den tiden ganska begränsade beundrarskara.
20 oktober 1980 kunde man i alla fall läsa första numret av ”Nya Smålands Folkblad”. Där fick man bland annat veta att Örgryte IS genom en rad mirakel i sista omgången av division I gått upp i fotbollsallsvenskan, före bland annat IFK Malmö och GAIS (något som väckte motstridiga känslor i Smålands Folkband, där både GAIS och ÖIS hade supporters.)
Låten då? En försvenskning av Tom Petty & the Heartbreakers ”You tell me” från klassiska ”Damn the torpedoes”. Jo, den blev kortlivad i repertoaren. Inte främst för att Vättersnäs inte riktigt var paradiset, utan för att gruppen aldrig riktigt klarade av att sjunga melodin.
Men en historia har den absolut, ”I Vättersnäs”, berättad här.
”I Vättersnäs, växer grönare gräs,
det var svårt, men det blev vårt,
allt du glömt, allt du hoppats och drömt,
ja, du vet, det blir verklighet,
i Vättersnäs.
Ja, jag går här mitt i dammet,
men jag har ett annat perspektiv,
där bland väggarna av sammet,
ska vi få ny mening med vårt liv.
I Vättersnäs, växer grönare gräs,
det var svårt, men det blev vårt,
allt du glömt, allt du hoppats och drömt,
ja, du vet, det blir verklighet,
i Vättersnäs.
Ingen hörde på min klagan,
när jag sa att allting var misär,
men nu blir det rena sagan,
när vi kommer bort från allt det här.
I Vättersnäs, växer grönare gräs,
det var svårt, men det blev vårt,
allt du glömt, allt du hoppats och drömt,
ja, du vet, det blir verklighet,
i Vättersnäs.
Ja, det verkar som ett under,
att jag kunde komma härifrån,
det blir många sköna stunder,
när man slipper från allt smuts och dån.
I Vättersnäs, växer grönare gräs,
det var svårt, men det blev vårt,
allt du glömt, allt du hoppats och drömt,
ja, du vet, det blir verklighet,
i Vättersnäs.
Ännu en sång i ”Ovan där”-genren. Precis som i ”Flytta till Vättersnäs” anspelar texten på en mycket viktig händelse för den lilla tidningen Smålands Folkblad, där gruppen uppstod. Nämligen flytten från de urgamla lokalerna på Klostergatan till en helt ny redaktion och ett nytt tryckeri i Vättersnäs, intill Huskvarnaån.
Förhoppningarna var stora. Den uråldriga tryckpressen Berta, som varit med redan under första världskriget i Tyskland, framställde tidningar där vänstersidorna var mycket svåra att läsa, och blytekniken som härskade både där och i sätteriet var på väg ut. Gammaldags och miljöfarlig, och med den lilla egenheten att den utvecklade typografers och redigerares förmåga att läsa texter upp och ner samt bakfram. SmF var sista dagstidningen i landet som trycktes med bly och självklart kändes framtiden, med datorer och modern offsettryck, enormt ljus.
Så blev det inte riktigt. Det visade sig snabbt att den nya tekniken även var mycket dyrare. Folkbladet, som gått med en miljon i förlust varje år, gick 1981 helt plötsligt sju miljoner back. Tidningen hade inte varit i Vättersnäs ens tolv månader när A-pressens första krispatrull (också kallad ”dödspatrull”) kom på besök.
Och på den vägen fortsatte det. Räddningspaket på räddningspaket, ödesdag efter ödesdag, fyradagarsutgivning, försäljning till en privat ägare och till sist konkurs och nedläggning 1991.
Om detta visste ingen något 18 oktober 1980, då sista blytidningen i fullformat kom ut. Något kuppartat kunde man på dess förstasida läsa formuleringen ”I Vättersnäs växer grönare gräs, som det heter i visan”. Obegripligt för de flesta, utom Smålands Folkbands på den tiden ganska begränsade beundrarskara.
20 oktober 1980 kunde man i alla fall läsa första numret av ”Nya Smålands Folkblad”. Där fick man bland annat veta att Örgryte IS genom en rad mirakel i sista omgången av division I gått upp i fotbollsallsvenskan, före bland annat IFK Malmö och GAIS (något som väckte motstridiga känslor i Smålands Folkband, där både GAIS och ÖIS hade supporters.)
Låten då? En försvenskning av Tom Petty & the Heartbreakers ”You tell me” från klassiska ”Damn the torpedoes”. Jo, den blev kortlivad i repertoaren. Inte främst för att Vättersnäs inte riktigt var paradiset, utan för att gruppen aldrig riktigt klarade av att sjunga melodin.
Men en historia har den absolut, ”I Vättersnäs”, berättad här.
Fastna här i Jönköping ("Sven tog bussen")
(musik: Bob Dylan, text: Odd Clausen)
De sex huvudpersonerna på tiden det begav sig: PAF, Sven, Ingrid, Peter J, Odd och Nina.
”Sven tog bussen norrut, från Västbos ödemark,
men när han kom till Jönköping, blev hemlängtan så stark,
om man vill ha roligt är storstan ganska hård,
det är säkert bättre i Hjulfhult på en gård…
Åh, mamma, vilket grymt och ledsamt slut,
när man fastnar här i Jönköping och inte kommer ut.
Ingrid kom från Frankrike, ett öde grymt och trist,
för säkerhets skull tog hon med en äkta fransk gaullist,
och hur hon valde Jönköping, det vet hon inte själv,
hon borde säkert stannat kvar hos far vid Nordre Älv.
Åh, mamma, vilket grymt och ledsamt slut,
när man fastnar här i Jönköping och inte kommer ut.
Odd kom hit från Rydsnäs, som ligger långt långt bort,
men när han kom till Jönköping blev lyckan ganska kort,
och vilse i en skivaffär så stod han där och rös,
för det fanns inte en skiva som inte var religiös…
Åh, mamma, vilket grymt och ledsamt slut,
när man fastnar här i Jönköping och inte kommer ut.
Peter for från Götet, till Jönköpings oas,
men det tog inte lång tid tills drömmen gick i kras,
för när han gick till Vallen, så drog han nog en nit,
för det är bara en gång om året som Örgryte kom dit.
Åh, mamma, vilket grymt och ledsamt slut,
när man fastnar här i Jönköping och inte kommer ut.
PAF kom ner från Nässjö, han hade inget val,
men när han kom till Jönköping blev förvirringen total,
han undra varför sabbaten har blivit så förlängd,
för bara kyrkor håller öppet, och puben den är stängd.
Åh, mamma, vilket grymt och ledsamt slut,
när man fastnar här i Jönköping och inte kommer ut.
Nina flydde härifrån, när hon var bara tre,
men att det inte hjälpte henne, det kan ni alla se,
och hon har börjat grubbla alltför mycket, stackars tös,
för när hon kom till Jönköping blev själva Dylan religiös.
Åh, mamma, vilket grymt och ledsamt slut,
när man fastnar här i Jönköping och inte kommer ut.
Ett tidigt Folkband-nummer som på skämtsamt sätt beskriver de sex originalmedlemmarnas bittra öde att hamna i Jönköping, och hur det egentligen gick till.
De något tillspetsade formuleringarna ligger i vissa fall inte så väldigt långt från sanningen.
Den här självbiografiska versionen av Dylans ”Stuck inside of Mobile with thee” spelades på scen vid några få tillfällen, men framför allt i mera slutna sällskap – t ex på de rockfester som arrangerades i undervåningen på Odds och Ninas hem på Tenhultsvägen i Huskvarna, a k a Rockcafét.
När gruppens ryktbarhet växte och Smålands Folkband inbjöds att spela på riktiga konserter, så kändes den här låten alltför privat – även om den faktiskt lät rätt bra!
Flytta till Vättersnäs
(musik: Bob Dylan, text: Odd Clausen)
”Pappa, ta mig långt bort härifrån,
hela mitt liv har vart en fadäs.
Nu fylls mina öron av dån,
och jag vill flytta till Vättersnäs.
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Ridån gick inte upp men ner,
Jjag tror jag har hamnat i fel pjäs.
Nu kan jag inte spela mer,
och jag vill flytta till Vättersnäs.
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Jag kan höra en kyrkokör (halleluja halleluja)
men jag längtar efter mera fräs.
Alltid är det psalmer som stör,
därför vill jag flytta till Vättersnäs.
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Vill du veta mera om vår färd?
Ta då och öppna din tidning och läs!
Om hur vi har vunnit en bättre värld,
nu när vi har flyttat till Vättersnäs.
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs ”
Här får publiken den första vägledningen om hur Smålands Folkbands repertoar skulle te sig. En välkänd melodi, ett rockens örhänge, nämligen Bob Dylans ”Knocking on heaven´s door”, med en lokal text, som absurt nog handlar om för utsocknes ganska okända stadsdelar i Jönköping. I det här fallet Vättersnäs, den del av Jönköping som utgör gränsen mot Huskvarna.
Vad handlar det om då? Jo, man ska inte glömma att Smålands Folkband uppkom på en tidningsredaktion, lilla Smålands Folkblad, den lokala socialdemokratiska tidningen, i evigt och orättvist underläge mot stora och självgoda Jönköpings-Posten. (Av gruppens sju medlemmar jobbade sex på Smålands Folkblad, en på Jönköpings-Posten, tre av de sex hade dock tidigare jobbat på JP.)
Och texten syftar i det här fallet på att Smålands Folkblad i oktober 1980 skulle flytta från den urgamla officinen på Klostergatan till nya moderna lokaler i Vättersnäs, där den också skulle tryckas med ny teknik. Därav referenserna till – precis som i ”Ovan där” och andra kristna skillingtryck – att olyckan här ska förbytas till lycka där.
Men på typiskt folkbandskt maner ingår också ett tjuvnyp mot makthavarna, de kyrkliga potentater vars tolkningsföreträde fortfarande runt 1980 var väldigt påtagligt i vätterbygden.
Den här låten har följt Smålands Folkband sedan starten, i 30 år skulle man ha sagt, om den inte – oklart varför – hade utelämnats vid gruppens senaste spelning, den på Jönköpings länsmuseum 12 juni 2010.
I varje fall fanns den med redan på allra första offentliga framträdandet, det vid Barnens Stadsparksdag i Jönköping, i juni 1980. Alltså det som sägs ha drivit kulturnämndens dåvarande ordförande till tårar. Det är möjligen en myt. Helt sant är dock att hon personligen infann sig vid scenen och uppmanade gruppen att ”spela lite tystare”.
Och sedan hängde den med. I princip vid varje spelning Smålands Folkband gjorde , fram till 29 mars 2002. Det finns också en rad rätt så bra inspelningar av låten.
”Pappa, ta mig långt bort härifrån,
hela mitt liv har vart en fadäs.
Nu fylls mina öron av dån,
och jag vill flytta till Vättersnäs.
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Ridån gick inte upp men ner,
Jjag tror jag har hamnat i fel pjäs.
Nu kan jag inte spela mer,
och jag vill flytta till Vättersnäs.
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Jag kan höra en kyrkokör (halleluja halleluja)
men jag längtar efter mera fräs.
Alltid är det psalmer som stör,
därför vill jag flytta till Vättersnäs.
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Vill du veta mera om vår färd?
Ta då och öppna din tidning och läs!
Om hur vi har vunnit en bättre värld,
nu när vi har flyttat till Vättersnäs.
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs ”
Här får publiken den första vägledningen om hur Smålands Folkbands repertoar skulle te sig. En välkänd melodi, ett rockens örhänge, nämligen Bob Dylans ”Knocking on heaven´s door”, med en lokal text, som absurt nog handlar om för utsocknes ganska okända stadsdelar i Jönköping. I det här fallet Vättersnäs, den del av Jönköping som utgör gränsen mot Huskvarna.
Vad handlar det om då? Jo, man ska inte glömma att Smålands Folkband uppkom på en tidningsredaktion, lilla Smålands Folkblad, den lokala socialdemokratiska tidningen, i evigt och orättvist underläge mot stora och självgoda Jönköpings-Posten. (Av gruppens sju medlemmar jobbade sex på Smålands Folkblad, en på Jönköpings-Posten, tre av de sex hade dock tidigare jobbat på JP.)
Och texten syftar i det här fallet på att Smålands Folkblad i oktober 1980 skulle flytta från den urgamla officinen på Klostergatan till nya moderna lokaler i Vättersnäs, där den också skulle tryckas med ny teknik. Därav referenserna till – precis som i ”Ovan där” och andra kristna skillingtryck – att olyckan här ska förbytas till lycka där.
Men på typiskt folkbandskt maner ingår också ett tjuvnyp mot makthavarna, de kyrkliga potentater vars tolkningsföreträde fortfarande runt 1980 var väldigt påtagligt i vätterbygden.
Den här låten har följt Smålands Folkband sedan starten, i 30 år skulle man ha sagt, om den inte – oklart varför – hade utelämnats vid gruppens senaste spelning, den på Jönköpings länsmuseum 12 juni 2010.
I varje fall fanns den med redan på allra första offentliga framträdandet, det vid Barnens Stadsparksdag i Jönköping, i juni 1980. Alltså det som sägs ha drivit kulturnämndens dåvarande ordförande till tårar. Det är möjligen en myt. Helt sant är dock att hon personligen infann sig vid scenen och uppmanade gruppen att ”spela lite tystare”.
Och sedan hängde den med. I princip vid varje spelning Smålands Folkband gjorde , fram till 29 mars 2002. Det finns också en rad rätt så bra inspelningar av låten.
Selma Lagerlöfs grav
(musik: PA Fernsund, text: Peter Johnson)
”När morgonen grydde,
Då stod jag och spydde,
På Selma Lagerlöfs grav,
På Selma Lagerlöfs grav.
På Selma Lagerlöfs grav.
När stjärnorna blinka,
Då stod jag och pinka,
På Selma Lagerlöfs grav,
På Selma Lagerlöfs grav.
På Selma Lagerlöfs grav.”
Smålands Folkbands första egna låt var också den punkigaste. Skriven som den är 1979 så är den starkt påverkad av ilskan och kompromisslösheten från den riktiga punkens genombrott några år tidigare. Ingen välkammad raffig vuxenpunk här inte – bara ett okontrollerat utbrott av bristande respekt för en rad omhuldade begrepp: det storsvenska, litteraturen, Nobelpriset, gravfriden.
Ingen i gruppen tog texten på fullt allvar, utom när man ibland valde bort den för att skona känsliga själar. Vid Smålands Folkbands stora comeback, Huskvarna Folkets Park på långfredagen 2002, togs Selma dock till nåder och låten spelades som extranummer.
Inga protester verkar ha förekommit. Kanske beror det på att ingen i publiken uppfattade den exakta ordalydelsen?
”När morgonen grydde,
Då stod jag och spydde,
På Selma Lagerlöfs grav,
På Selma Lagerlöfs grav.
På Selma Lagerlöfs grav.
När stjärnorna blinka,
Då stod jag och pinka,
På Selma Lagerlöfs grav,
På Selma Lagerlöfs grav.
På Selma Lagerlöfs grav.”
Smålands Folkbands första egna låt var också den punkigaste. Skriven som den är 1979 så är den starkt påverkad av ilskan och kompromisslösheten från den riktiga punkens genombrott några år tidigare. Ingen välkammad raffig vuxenpunk här inte – bara ett okontrollerat utbrott av bristande respekt för en rad omhuldade begrepp: det storsvenska, litteraturen, Nobelpriset, gravfriden.
Ingen i gruppen tog texten på fullt allvar, utom när man ibland valde bort den för att skona känsliga själar. Vid Smålands Folkbands stora comeback, Huskvarna Folkets Park på långfredagen 2002, togs Selma dock till nåder och låten spelades som extranummer.
Inga protester verkar ha förekommit. Kanske beror det på att ingen i publiken uppfattade den exakta ordalydelsen?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)