(musik: Bob Dylan, text: Odd Clausen)
”Pappa, ta mig långt bort härifrån,
hela mitt liv har vart en fadäs.
Nu fylls mina öron av dån,
och jag vill flytta till Vättersnäs.
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Ridån gick inte upp men ner,
Jjag tror jag har hamnat i fel pjäs.
Nu kan jag inte spela mer,
och jag vill flytta till Vättersnäs.
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Jag kan höra en kyrkokör (halleluja halleluja)
men jag längtar efter mera fräs.
Alltid är det psalmer som stör,
därför vill jag flytta till Vättersnäs.
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Vill du veta mera om vår färd?
Ta då och öppna din tidning och läs!
Om hur vi har vunnit en bättre värld,
nu när vi har flyttat till Vättersnäs.
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs
Fly fly flytta till Vättersnäs ”
Här får publiken den första vägledningen om hur Smålands Folkbands repertoar skulle te sig. En välkänd melodi, ett rockens örhänge, nämligen Bob Dylans ”Knocking on heaven´s door”, med en lokal text, som absurt nog handlar om för utsocknes ganska okända stadsdelar i Jönköping. I det här fallet Vättersnäs, den del av Jönköping som utgör gränsen mot Huskvarna.
Vad handlar det om då? Jo, man ska inte glömma att Smålands Folkband uppkom på en tidningsredaktion, lilla Smålands Folkblad, den lokala socialdemokratiska tidningen, i evigt och orättvist underläge mot stora och självgoda Jönköpings-Posten. (Av gruppens sju medlemmar jobbade sex på Smålands Folkblad, en på Jönköpings-Posten, tre av de sex hade dock tidigare jobbat på JP.)
Och texten syftar i det här fallet på att Smålands Folkblad i oktober 1980 skulle flytta från den urgamla officinen på Klostergatan till nya moderna lokaler i Vättersnäs, där den också skulle tryckas med ny teknik. Därav referenserna till – precis som i ”Ovan där” och andra kristna skillingtryck – att olyckan här ska förbytas till lycka där.
Men på typiskt folkbandskt maner ingår också ett tjuvnyp mot makthavarna, de kyrkliga potentater vars tolkningsföreträde fortfarande runt 1980 var väldigt påtagligt i vätterbygden.
Den här låten har följt Smålands Folkband sedan starten, i 30 år skulle man ha sagt, om den inte – oklart varför – hade utelämnats vid gruppens senaste spelning, den på Jönköpings länsmuseum 12 juni 2010.
I varje fall fanns den med redan på allra första offentliga framträdandet, det vid Barnens Stadsparksdag i Jönköping, i juni 1980. Alltså det som sägs ha drivit kulturnämndens dåvarande ordförande till tårar. Det är möjligen en myt. Helt sant är dock att hon personligen infann sig vid scenen och uppmanade gruppen att ”spela lite tystare”.
Och sedan hängde den med. I princip vid varje spelning Smålands Folkband gjorde , fram till 29 mars 2002. Det finns också en rad rätt så bra inspelningar av låten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar